Kursat igång oss :-)

De senaste tre veckorna har jag och Saffran gått två kurser, en slalomkurs för Mija och en kontaktfältskurs för Eva Marie (uppföljning av vårens kurs).

Saffran imponerade på mig på slalomkursen, hon kan slalom rätt bra ändå :-)  Det vi har problem med är ingångarna. Märkte det nu efter det långa vinter- och bebisuppehållet att hon glömt bort vilken sida av första pinnen man ska gå om, så det hann vi grundträna lite innan kursen. Men hon har väldigt bråttom och tjuvar gärna in i slalom längre fram och missar första porten. Mija visade hur vi skulle träna ingångarna genom att belöna rätt rörelser in mot första pinnen. Dessutom ska vi vara jättenoga med att inte skymma första pinnen med rumpa eller ben eller annan valfri kroppsdel, lättare sagt än gjort… ;-)  Ingångsträningen har vi tränat lite här hemma iaf, och Saffran svarar rätt bra på den. Det var iaf klara förbättringar mellan de två kursgångerna :-)   Det svåra är när man börjar ta slalom lite mer “tävlingslikt”, då faller hon in i gamla vanor igen och chansar på vilken port hon ska börja med ;-)  Men jag har varit lite snabb att trappa upp svårigheterna, ska ingångsträna mycket mer nu framöver!

Själva slalomtekniken var inget att orda om, Saffran var supersnygg i slalomen :-)  Jag upplever faktiskt att hon har tänt till ännu ett litet snäpp till på agilityn överlag efter detta långa uppehåll vi haft, det är liksom full satsning mest hela tiden nu! :-D

Sista kurstillfället pratade vi om störningar i slalom, att hunden ska vara kvar och jobba varenda port oavsett vad man gör. Jag har ju tränat detta lite genom att springa förbi henne, men aldrig har det väl funkat så bra som på kursen! Jag fick utmana henne rejält och bara kuta förbi henne så mycket jag kunde, och lilla Saffris jobbade frenetiskt varenda port ändå!! DUKTIG!! Senare har jag testat att lämna i sidled, men det tyckte hon var svårare, så där får vi jobba successivt svårare. Belöningsplaceringen ska vara precis efter sista porten. Rolig träning iaf, och något vi ska försöka lägga ner tid på :-)

Kontaktfältskursen blev mycket fokus på den sabla gungbrädan för vår del. Efter vårens kurs tränade jag och Saffran en del, men tyvärr blev hon rädd igen (efter en månads uppehåll skickade jag upp henne på den höjd hon klarat tidigare, men det var för högt efter uppehållet…), så när kursen började var vi på samma steg som i våras… Men då framkom det att jag ju glömt vad EM sagt – nämligen att det är ett kf-beteende jag ska belöna INTE att hon klarar själva nedslaget. Belönar man något hunden tycker är lite obehagligt kan det snarare förstora obehaget och göra en “grej” av det. Så vi tog nya tag och provade att vänta ut Saffran på targeten på gungan för att se om hon kunde bjuda på något annat än ligg. Vi behövde bara vänta någon sekund så började hon hacka med huvudet (hade jag ju tränat lite hemma i våras under den kursen, men sen glömt bort!!) och krafsa med tassarna! Bra! Så nu ska jag hela tiden ha is i magen och kllicka för själva beteendet efter nedslaget, inte direkt efter nedslaget! Och sen även bara belöna PÅ kontaktfältet, och gärna flera gånger. Alltså, hon hoppar upp, dunkar ner gör beteendet – får klick och leksak. Tar bort leksak och hon gör beteendet igen – klick och leksak. Osv. Själva dunket är sekundärt på detta vis, huvudpoängen är beteendet! Och jag tycker att det funkar bra! Nu har vi tränat rätt mycket på sistone och är ganska högt upp med gungan igen! Håll tummarna för att det fortsätter att gå vägen! :-)  Jag använder också bordet så hon får hoppa upp på det först och sen dunka ned gungan när den är hög, för hon tyckte det var lite läskigt att hoppa upp så högt, svårt att hålla balansen på gungan då…

Balansbommen kollade vi av också och jag är ju väldigt nöjd med targetmattemetoden. Hon gör inget direkt galoppsprång på den, utan snarare som en halvhalt, men jag tycker faktiskt det är skönt. Hon satsar ner till kontaktfältet på ett helt annat sätt än tidigare och verkar ha en helt annan förståelse för vad hon ska göra! :-)

Så här såg hon ut 20/8: (Ylva som filmar)

A-hindret har vi inte tränat så mycket alls, knappt någonting. Orkar inte fokusera på för många saker samtidigt så det får bli som det blir. Hon har en naturlig bra stil på A:et, så jag testade på träningen idag att köra det fast A:et var ganska brant. Båda gångerna höll hon sin stil och tog kontaktfälten! Alltid något :-)

Så här ser hon ut på flackt A-hinder:

Idag på det branta, struntar hon i sista språnget, men sista träffen är längst upp på kontaktfältet. Ska försöka senare när jag orkar och har mer tid att träna det mer noggrant, höja upp successivt osv.

This entry was posted in Agilityträning, Saffran, Saffrans kontaktfält. Bookmark the permalink.

Comments are closed.