Tävlat lag i Södertälje

I söndags tävlade vi lag igen! Denna gång var vi i Södertälje där inte mindre än tre klubbar (tror jag) samarbetade om att arrangera. På det sättet kunde de ha fyra banor uppställda samtidigt och vi i small och medium slapp då dela bana med large, som tar så lång tid (och är så tråkiga att titta på… Bara border collies hela tiden typ…). Så tävlingen flöt på väldigt bra! Vi kunde ha kört fyra lopp om vi ville, men vi hade bestämt oss för att bara köra tre stycken för att vi tyckte att hundarna inte skulle orka mer. Det var en väldig tur, för när väl söndagen kom var jag rätt rejält förkyld. Att vi då hoppade över ett lopp gjorde att vi inte började förrän kl 11! Toppen! Det hade dock gått lite fortare än beräknat, så när vi kom fram till tävlingen var banvandringen redan slut och klassen var igång! tack och lov var det en enkel hoppbana, så vi kunde lära oss den rätt snabbt genom att titta på föregående lag. När det var vår tur gick vi in och nollade alla fyra!! Otroligt! Tyvärr nollade ju “alla andra” också, då banan var så lätt, så då blir det ju bara de snabbaste som vinner, och våra tider räcker inte till då, så ingen SM-pinne. Men skönt att kunna nolla ändå!

Sen var det dags för agilityklassen, och Ärtan och jag gjorde ett superlopp med jättehärlig känsla! Ärtan är het och galen att köra just nu, det känns nästan som att hon fått en nytändning för agility! Är så obeskrivligt glad över att det för en gångs skull var en “enkel” sak att åtgärda som gjorde att hon inte var på topp i våras. Nu när den inflammerade tanden är utdragen och ihopläkt och hon dessutom har gått ner i vikt är hon roligare än någonsin att köra! I våras satt jag faktiskt och grät hemma för jag var övertygad om att det var något allvarligt som skulle kosta henne livet som gjorde henne långsam i agilityn (det var ju det första som märktes på Frasse, att han blev långsammare, och sen var det ju cancer som bekant). Så varje lopp nu när hon är så här häftig känns som att vinna på lotto! Nackdelen med att hon är hetare än någonsin är att hon plötsligt får stora svängar här och där, något vi aldrig haft problem med förut :-)    Men det är ju ett angenämt problem och hon är ju lättsvängd så bara jag tänker på det kan jag förebygga det. Agilityklassen gick som sagt jättebra tills hon fick en lång, galen, sväng efter balansbommen och tyvärr rev hindret efter… Jag grämde mig jättemycket för jag misstänkte att den rivningen skulle kosta oss en SM-pinne, vilket också blev fallet… Känns så typiskt på ett annars så fantastiskt lopp. Men ju mer jag tittar på filmen, desto nöjdare blir jag ändå :-)   Vilken fart hon har, trots 30 cm-hinder! Kolla in accelerationen inför balansbommen! Hon ligger verkligen som en rem över marken! Och gungbrädan! Vilken gungbräda! Går inte att få till en bättre! Ska klippa ut den sekvensen och köra den på repeat, så får Saffran sitta och lära sig!

Hade Ärtan inte rivit hade vi alltså kommit 2:a eller 3:a och fått SM-pinne, så visst är det ändå lite svårt att inte tänka “om inte OM fanns”!

Avslutande hoppklassen är också på filmen, men där strulade kameran när Ärtan körde så ingen film på henne. Tråkigt, för vi fick till ett riktigt kanonlopp till, där tunnelpassagerna var mestadels skitsnygga (någon ovanligt lång sväng vid en av passagerna bara) och hon återigen låg på som en liten rem. En hoppbana med 8 tunnelpassager är ju som en dröm för en liten noffe :-)    Vi var felfria tills vi kom till långhoppet och där rev hon tyvärr och slog sig. Hon blev så chockad att hon faktiskt sprang av banan och började leta efter sin bur :-(    Långhoppet var av metall, och det är klart att det då gör ont :-(    Som tur var var det nog mest chock, för vi har inte hittat något sår eller liknande och hon var återställd snabbt därefter.

Så inga SM-pinnar denna gång heller, men även denna gång retfullt nära! Nu siktar vi mot Väsbys lagtävling 20/9! Och Saffran ska tävla hoppklass I 14/9 :-)

Här vår lagbild, fotograf Anna Diesenmark, Alices matte:

Uppifrån vänster: Luna (Jack russell terrier) och Ärtan.

Nerifrån vänster: Alice (mops/borderterrier) och Siri (cavalier king charles spaniel)

 

This entry was posted in Agilitytävling, Ärtan, Bilder, Filmer. Bookmark the permalink.

Comments are closed.