Värmlandsrallyt 13-14/7-2013

I helgen som var var vi iväg och tävlade i Karlstad – årets långtävling alltså! Kanonsabotören som vi brukar åka till arrangerades ju inte i år, men Karlstad ligger ungefär lika långt bort – det tog bara tre timmar! Jag och Malin hade hyrt en stuga på campingen precis vid tävlingsplatsen, och det var jätteskönt att bo så nära. Tyvärr har jag utvecklat någon sorts psykisk spärr emot att sova någon annanstans än hemma (utan Kristofer, med honom gick det bra i Kolmården t ex), så jag sov bara cirka tre upphackade timmar varje natt… Riktigt irriterande!! Nästa gång tar jag med sömntabletter! Men med tupplur/vila efter lunchen båda dagarna, och sedan en stor kopp kaffe var jag ändå förvånansvärt pigg och hade väldigt trevligt och roligt ändå! Så förutom de tråkiga nätterna och sega förmiddagarna var det en mycket lyckad tävlingshelg!

Stugan vi hyrde! Malin poserar :-)

 

Det var en stooor tävling! Fyra banor som var igång samtidigt! I Ärtans klasser var det ca 70-80 starter!

 

Ärtan stod som vanligt ut som agilityhund, och blev BIR i vartenda lopp ;-)

Resultatmässigt var det dock inte lika lyckat – tre av fyra lopp resulterade i diskningar… ;-)   En diskning tar jag på mig (glömde bort banan helt så Ärtan hoppade fel hinder), en diskning får Ärtan ta på sig (nog för att jag inte gör helt korrekt vid tråcklingen, men helt otydlig var jag inte!!) och den sista diskningen tar vi båda på oss då vi var trötta i huvudet båda två :-)    Men jag är väldigt nöjd med Ärtan, och tycker att hon bara ser snabbare och snabbare ut på filmerna ju fler lopp hon kört! Hon gillade dock inte att hennes lopp var på eftermiddagarna, alldeles för lång väntetid!! Så hon var väldigt otålig inför sina starter och sista dagen stod hon och jollrade mest hela tiden när vi stod och laddade inför att gå in på plan :-)

Jag är också ganska nöjd med mig själv faktiskt, för jag tycker att jag börjar springa på bättre och bättre, framförallt i de senare loppen. Fjölspringer fortfarande alldeles för mycket, men jag TÄNKER “spring på!” mycket oftare så jag tror att det är på G! Sen är det förstås olyckligt att jag inte kan tänka det och samtidigt ropa på Ärtan, vilket vid flera tillfällen leder till att jag ropar på Ärtan alldeles för sent i vissa tunnlar… Men man kan inte begära för mycket av sig själv, tids nog sitter väl springandet i ryggmärgen så jag klarar att ropa samtidigt! :-)   Är också nöjd med att jag vågar prova lite saker i loppen, t ex blindbyte mellan två hopphinder i sista hoppklassen som gick alldeles utmärkt!

Roligt har vi iaf och jag är SÅ glad över att vara uppflyttad till klass II! Det har verkligen inneburit en nytändning för mig med agilityn, vi fastnade för länge i ettan så det faktiskt blev lite tråkigt… Men nu får vi roliga utmaningar, och agility känns roligt igen! Jag känner också mer och mer att jag tävlar mot mig själv, istället för att jämföra mig med andra (och deras långbenta hundar…) och det känns jättekul! Med en pyttehund är det lätt att bli uppgiven annars, men nu känns det verkligen kul att utveckla sig själv och Ärtan är så rolig att köra! Hon är en häftig liten hund :-)

Saffran fick inte följa med, utan bodde hos mamma och pappa över helgen. Lite stor tävling för att ha henne med tycker jag, och det var skönt att inte behöva bekymra sig över hur hon upförde sig. Ärtan är ju stencool på tävlingsplatser, så då kan man bara slappna av :-)

 

This entry was posted in Agilitytävling, Ärtan, Bilder, Filmer. Bookmark the permalink.

Comments are closed.